Att ha
field spaniel
Att bli hundägare är inget lätt beslut. Framförallt beslutet om vilken ras som är rätt för dig och din familj. Rätt hund i rätt familj skapar glädje för båda hund och familj!
Här har vi samlat information som vi tror och hoppas kan hjälpa dig i beslutet om en field spaniel är rätt för dig.
Temperament
Field spaniel fungerar idag som en anpassningsbar familjehund.
Den har god näsa och fungerar bra för olika nosarbeten, men hänger gärna med på de olika aktiviteter man vill ägna sig åt, oavsett om det är vandring, jakt, viltspår, nosework, rallylydnad, hemmatrix eller något annat. Huvudsaken är att den får vara med det familjen hittar på.
Rasen är pigg och glad, men ändå sansad och lugn. Den är jämn i humöret, stressar inte upp sig och skäller mycket sällan, men pratar gärna.
Field spanielns mest utpräglade drag är dess integritet. Det är inte en hund som ögonblickligen och reservationslöst accepterar vem som helst. Detta gör att man får intryck av en viss värdighet hos rasen. En field spaniel får vara reserverad, men inte rädd.
Rasen är mycket signalsäker. Behandlad med tålamod, bestämt men vänligt, är den en mjuk hund som är mån om att vara till lags. Den är ursprunglig i sitt sätt och behöver en trygg, konsekvent och tydlig fostran redan från valpstadiet.
Den är av naturen otroligt trogen sin ägare.
De utvecklas långsamt både fysiskt och psykiskt. Tikar är fullvuxna tidigast vid 2–3 års ålder och hanar vid ca 4 år.
Fielden som jakthund
Field spanieln är liksom de andra spanielraserna historiskt en stötande och apporterande fågelhund.
Spanieln skall arbeta i ett zigzagmönster så nära jägaren att viltet alltid reses inom skotthåll. När villebrådet flyger eller springer upp och då skott lossas ska hunden stanna. Efter skottet skall den på kommando apportera bytet till jägaren.
Fielden är envisare än de flesta spaniels - men de är också fridsammare.
Se olika typer av jakt med hund nedan, spaniel (stötande och apporterande fågelhund) startar vid 8.29.
Från valp till veteran
4 - 6 månader
Field spanielvalpar på 4-6 månader kan vara mycket olika, även kullsyskon kan utvecklas helt åt olika håll.
Päls
En del har oerhört mycket päls, tjock, lurvig och kan lätt förväxlas med en afghan ''modell mindre''. Andra har blank och slät vuxenpäls från början.
Huvud
De flesta valpar har redan i denna ålder, det typiska field huvudet, men givetvis är det ännu inte färdigt.
Ljusa ögon och något lösa ögonkanter är vanligt i denna ålder. Ofta när valpen är trött, har ögonkanterna en tendens att bli slappa så bindhinnan syns.
Temperament
De flesta är lite försiktiga i kontakten med nya människor och miljöer. Man bör ta det ganska lugnt med utställandet under denna tid, då hunden kan uppfatta det som obehagligt att utsättas för all uppmärksamhet. Men ta gärna med hunden till utställningen (utan att delta), på stan eller på andra platser där folk rör sig, för att den ska bli social. När man får främmande är det klokt att be de besökande att inte bry sig om hunden. Det brukar inte ta lång stund innan nyfikenheten tar överhand och valpen själv tar kontakt.
Det är dock långt i från alla hundar som reagerar så här under uppväxten och det innebär inte att hunden har dåligt psyke, bara att valpen själv vill bestämma vem den vill ha kontakt med och när.
Framben
Det förekommer ibland att valpar får veka mellanhänder vid tandömsningen vilket i de flesta fall rättar till sig av sig självt efter ett par månader.
6 - 9 månader
Några individer kan fortfarande gå ner på framtassarna, andra är överbyggda bak och lösa armbågar är inte ovanligt i den här åldern.
Under denna perioden kommer några valpar in i en “spök-ålder”. Plötslig kan den trygga och glada valpen bli orolig över de mest basala saker i vardagen. Soptunnan man har gått förbi 100 gånger innan är plötslig ett stort troll, statyn på torget har blivit en häxa och en plastpåse som blåser förbi ett spöke. Detta är helt normalt och inget man behöver vara orolig över. Tänk bara på att för valpen är oron verklig, så det är viktigt att man som ägare stödjer och lugnar valpen, utan att ömka!
9 - 24 månader
Under den här perioden löper field spaniel tikarna ofta för första gången. Några kan bli som förbytta pga. hormonomställningarna i kroppen, flera veckor innan löpperioden. Ägaren kanske inte märker något förrän hon blir ''sjåpig'' och inte längre vill samarbeta under t.ex. jaktträningen. Ett par dagar senare börjar hon löpa och man förstår varför hon inte är som vanligt.
Hanhunden kommer ofta i puberteten under samma period och börjar upptäcka att man kan göra andra saker med hundflickor, än att leka med dem. De brukar också inta en något avvaktande hållning gentemot andra hanhundar. .
Den vuxna hunden
Vid 2-3 års ålder börjar tikarnas kroppar och huvuden vara färdig utvecklade. Hanhundarna är inte fullt utväxta förrän efter 4 årsåldern.
Veteranen
Eftersom fielden är mycket sent utvecklad håller den sig ''ung i kroppen'' långt upp i åren. De är oftast pigga och glada och tiden man förlorade i utställningarnas valpklass, kan man gott ta igen i veteranklass.
De hanar som redan i ungdomen tillhörde de större och kraftigare har som veteraner oftast blivit lägre och grovnat ytterligare, även pälsen brukar bli rikligare. Även tikarna brukat sjunka något i storlek och grovna i denna ålder, pälsen kan glesna något.
Skötsel/pälsvård
Vardagsskötseln består av genomkamning av pälsen, kloklippning, tandrengöring, bad, samt klippning av tassar och insidan av öronen någon gång per månad.
Inför utställning eller om man vill ha sin hund prydlig så trimmar och klipper man mer.
Hane eller tik?
Hos field spanieln är inte det inte särskilt stora skillnader i beteende mellan hane och tik. Inom många andra raser är det vanligt förekommande att hanhunden är hårdare, livligare, mindre kelig och framför allt svårare att fostra, speciellt när de blir könsmogna.
Detta gäller inte fielden!
En vanlig fråga är hur hanhunden reagerar när tikarna i grannskapet löper. En hanhund känner på långt håll när en tik löper men exakt hur hunden reagerar på doften är till en stor del beroende på individen. Det finns hanhundar som är helt oberörda ända till den dagen tiken är i höglöp och först då kan reagera med att eventuellt bli orolig och pipa/gnälla något. Det finns också hanhundar som är väldigt känsliga och de kan under tikarnas löpperioder ha svårt att slappna av, vissa kan till och med sluta äta. Vilken personlighet en hanvalp eventuellt kommer att få i framtiden är väldigt svårt att säga innan valpen är könsmogen. Generellt sett är inte fielden en testosteronstinn och hårt ”könsdriven” ras utan hanar och tikar har oftast en måttlig könsdrift.
Oavsett var man bor brukar det finnas hundar av bägge könen boende runt omkring och vanligtvis spelar det inte så stor roll vilket kön man väljer, det brukar gå lika bra med hane som tik. Man får heller inte glömma att även tiken kan ge sig iväg ut för att fria under löpperioden. Det är inte bara hanar som ”ränner” utan även tikar kan ta sig en tur för att fria.
En del tikar kan under löpperioden bli trötta, nedstämda och ”låga” i sättet, vissa hundägare upplever också att tikarna får någon form av depression. Ca två månader efter löpperioden (när valparna skulle ha fötts om tiken hade parats) kan tiken bli skendräktig.
Detta kan resultera i att hon vill gömma undan saker som hon tror är valpar. Det kan vara en leksak, ett koppel eller något klädesplagg. En del tikar samlar saker som de sedan lägger sig på och likt en höna ruvar över. Det är inte ovanligt att de även får mjölk i juvren och ökar något i vikt.
Som ni säkert märkt finns det för och nackdelar med bägge könen och vilket man ska välja beror på personligt tycke och smak.
Om man redan har hund i familjen är det klokt att välja en hund av samma kön. Det är mycket arbetsamt att ha hundar av olika kön under tikens löpperioder! Har man tänkt jaga, tävla lydnad, agility eller spår går det lika bra med bägge könen. Vill man bara ha en kelig go familjemedlem går det också lika bra med bägge könen. Hanhunden är för det mesta större och grövre i kroppen än vad tiken är, trots att rasstandarden anger 46 cm för bägge könen.
En field brukar inte ha några större problem att komma överens med andra hundar och det gäller båda könen eller andra husdjur.
Men precis som med oss människor. Alla älskar inte alla varandra och följaktligen håller inte alla hanar sams och detta brukar passa in även på tikarna. Mycket beror på hunden och på dess uppväxt, hur den är van att leva och har för möjligheter att lära/läsa av kroppsspråk mm. Det är viktigt att hunden tidigt socialtränas dvs. ges möjlighet att under lugna former umgås med såväl andra hundar som människor och övriga djur.
Hälsa
Läs mer om hälsa hos rasen, vilka hälsotester du som fieldägare bör göra, respektive vilka tester som rekommenderas för de hundar som ska användas i avel.
